The good old days!
Sitter här o lyssnar på några gamla dängor som gått varma i högtalarna på framförallt Seilduks 17 men också i TK:s o Imads gamla ungkarlslya vid Youngstorget, i lägenheten som inte ens är betraktad som en lägenhet på hyreskontraktet Krafts gate 1 där Barre(och senare också Norken) krigat sig igenom alltför många år med heltäckningsmattan från helvetet, i den asbestfyllda 4-rummarn me fönster ut mot Sofienbergsparken där Darle o Nordenkjell andades tungt och dom flesta fylle-risk-partierna gick av stapeln på onsdagskvällar samt runtomkring i olika bilar och dj-bås runtom i Oslo. De enda dryga är att ja inte har så många bilder på datorn från den tiden, så boys skicka gärna dom man slipper censurera av en eller annan anledning.
Några exempel för er som inte var där(och några minnen för er som var) :
och ingen lista från den tiden är komplett utan den låt som alltid youtubades innan skorna knöts för utgång...
Började ägna en tanke åt alla minnen vi har me varann, alla sjuka grejjer vi gjort och hur mkt man saknar dom gutter som växt upp/fått slut pengar och begett sig över till rätt sida gränsen.
Sjukt taggad för den re-union vi har tänkt ha i juli då vi ska samlas i värmland (av alla ställen) och närmare bestämt i Lysvik och Barres mors hus för att samla alla och sitta o garva, hånas, skaka på huvet åt allt vi hållt på med.
Nu verkar de tyvärr som att uppslutningen inte blir komplett då endel har fått förhinder vilket e jävligt trist men hellre glädjas åt dom som kmr istället för att sörja dom som inte gör de. Ska hursom bli obeskrivligt gött o samlas o se va de har blivit/inte blivit av alla idioterna.
:_
Satt också o klämde av den playlist-trogna Allein Allein nyss och kom självklart å tänka på min, Nilssons och Wallins Berlin-resa vilket (sjukt internt men) var riktigt djuka gröna grejjer.
Dom två gutterna har begett sig hem till Umeå för ett tag sen o ja hade sett fram emot o se dom under Brännbollsyran vilket ju inte blev av, sjukt trist.
:_
Poängen me allt de här halv-sentimentala snacket är att de e sjukt hur man kan träffa så grymma och livslånga(?) polare som bara råkade träffa på ett eller annat sätt/ställe i en stad som ingen av oss egentligen har några band till sen tidigare.
Man tänkte ne men ja drar till Oslo ett par år o kollar va som händer där, blir säkert gött, o så jävla gött de blev!
:_
Synd bara att man i framtiden inte kommer träffas mer än ett par gånger om året på sin höjd, de sköna är iaf att när man väl ses så är allt som de en gång var, de känns som man träffades sist igår.
Inte för att klaga på det liv ja nu lever, jag har de grymt bra och jag saknar inte det liv ja levde det minsta men jag saknar dom som var med och levde det med mig, One love boys!
Hoppas vi syns snart igen!
Simma lugnt!
/P
Kommentarer
Trackback
