Efter lite kramande och alltmänt hur ligger landet surr så slängde vi våra trötta kroppar i säng, speciellt då Erik som gjort en björntjänst och avverkat ca 280 mil på 2 dagar, stort stort tack E!

Fredagen började jag och M på riktigt semestervis, sov ut länge länge, även om jag som vanligt vaknade och kände den eviga stressen av att gå upp och göra nåt vettigt av dagen. Blev dock påmind av att "vafan ja har ju inget alls att stressa upp till", så vi tog de väldigt piano och steg upp, käkade frukost, kikade ut genom fönstret, såg det tungt liggande gråa molnet, bestämmde oss för att inte stressa ut, så letade fram massa gamla kort på mig från den där tiden som man inte har några direkta minnen från, blöj-tiden. Av någon oförklarlig anledning så finns det flera album med E:s bilder men knappt ett halvt med mig själv i huvudrollen.
Dags för litre scrap-bookande tyckte jag och M, så vi satt oss ner och började ögna igenom alla bilder som låg osorterade. Alltid lika kul och titta igenom gamla bilder, speciellt när man var sådär liten och man verkligen inte kom ihåg nånting från de hela, så dom där bilderna är det enda minnet som lever kvar.

Efter ett par timmar så tog vi oss själva i kragen, duschade och gick ner på stan, M var väl inte överväldigad av Storgatan som de mesta i centrum kretsar kring, men hon fick iaf lite historier från förr berättade för sig, kul o gå runt när bortglömda minnen väcks till liv först när man är där igen. Skratta av andra anledningar fick vi också, inte bara vi utan även 15 pers till som råkade befinna sig i närheten av den karuselldörr som jag lyckades dunka pannan i när vi var på väg in på shoppingcentret Smedjan. Fördjävligt att lule-bor ska vara så bra på å putsa fönster.

Efter ett par timmar med dunkande panna, fönster-shopping och snöhögshoppande kom vi hem till en som vanligt utsökt middag lagad av pappa Bosse ( han heter egentligen Anders men av nån outgrundlig anledning kallar ja honom Bosse, kanske för att han ser ut som en Bosse vad vet jag ). Middagen bestod av lax i vitvinssås med några flashiga potatistoppar i ugn. När maten var smält och mamma, pappa och M fått bekanta sig med varann ett par timmar så gick jag och M bort till en gammal bekant David där vi "catchade upp" tillsammans med hans flickvän Anna.

Några Irish Coffee, whiskeys och Lapin Kulta´s senare så begav vi oss hem. Alltid kul att träffa gamla polare, dock tråkigt att av dom få som fortfarande klänger sig kvar i Luleå så var det oturligt nog många som just den här helgen var på andra äventyr runt om i landet. Men men det kommer snart en sommar då ett nytt besök är inplanerat.

Lördagen började lika lugnt som fredagen med sen frukost och lite allmänt slappande då vädret tråkigt nog återigen var på dåligt humör. Efter lite norrländskt kaffe och tunnbröds-ätande så begav vi oss ut på en promenad för lite fotande och påhälsande på den klädaffär som mamma "extraknäcker" på på lördagar. En sväng på stan och ett snyggt skjortinköp av M senare så gjorde vi en typisk norrländsk sak, nämligen bastade. Det är nånting ja verkligen saknar här nere, även om de finns på en del gym och även på vissa hotell här i Oslo. Minns min och fars tradition vi hade på söndag-kvällar med bastu, en pilsner och slötittande på Sporten. Glory sunDays.

Då bastandet var avnjutet så väntade ännu en god middag och lite efterätt. Då allt detta var nersmält så begav jag, M och efter lite övertygande Erik oss in till stan o närmare bestämt Allstar där tanken var att möta upp en annan gammal bekant Dennis. Detta blev dock som så mycket annat med alkohol i bilden inte som planerat, men kul hade vi ändå!

Söndagen var tanken, vakna tidigt, ut till Mormor och Morfars stuga för lite skoterkörning innan efter beställning det var dags för Mormors gudomligt goda Palt( palt med stort P jag vet men det är den värd ).
Både skoterkörningen och det tidiga uppvaknandet rann ut i vattnet, det ena pg.a det andra. Iofs så hade det nog inte blivit något skoterkörande hursom då traktorn som plogar deras gård hade lyckats stoppa en 6 meter hög snöhög just framför skotern.

Palten hann vi med, och oj oj oj så gott de var, M´s paltdebut, och hon gillade det. Jag och bror har i alla år haft en tävling var gång det bjuds på palt hemma hos mormor, det hela är så enkelt att den som äter mest vinner och kan tracka den andra ända tills nästa bjudning. Vanligtvis brukar det stanna vid släktrekordet 5 st paltar, något som jag inte klarade att nå upp till denna gång, skyller på allt för många GT:s kvällen före. Vet inte vad det är med just antalet 5, men det verkar finnas nån psykisk spärr just vid det antalet, och även om det är många som försökt så är det alrdig nån som tagit sig över denna "drömgräns". Ett lite difust inslag i det hela är dock vikten på paltarna, eftersom dessa är handgjorda så kan ju den ena äta mer än den andra fast ändock hamna på samma resultat, medtagen våg var något som diskuterades att införskaffa inför nästa deltävling.

Efter ett par timmars obligatoriskt paltkoma, för er som inte upplevt detta så kan jag berätta att det som sker är att man med dom sista krafterna efter magsäckstänjandet släpar sig till sängen, släpper upp sista knappen på brallorna, slår på TV:n, och slumrar sött ett par timmar.

Denna gång hann vi inte vara i detta sköna tillstånd så länge, då flygresa hem närmade sig med stormsteg.
Lite kul fakta med denna resa var att det (förutom då hon var 2 år och flög till Piteå ) var M´s första flygresa.
Med skakande händer klev hon på planet, men väl uppe så var hon ett snällt barn. Resa 2 var mer avslappnad och hon satt som ett barn framför Kalle Anka klistrad vid rutan( flygplansrutan denna gång ) under hela resan lika fascinerad över molnen som vi alla varit dom första gångerna.
Trist att åka från Luleå tyckte både jag och M, alltid kul att komma hem til "päronen" och alla bekanta, speciellt kul denna gång då mamma och M klickade så bra direkt, viktigt de där att man kommer överens med pojk/flickvännens föräldrar.

Det är egentligen otroligt hur mycket som föräldrar ställer upp, finns där för en i alla vindar och väder och älskar en oavsett hur fan man beter sig ibland. Mamma och Pappa, tack för att ni finns, älskar er evigt!

Nu väl hemma i Oslo igen, dagen har bestått av jobb, fixande av fastlege och chili con carne lagning.
Nu ska Paradise Hotel den norska versionen avverkas på vår nyfådda TV. Fan va gött de är me TV ibland, bara ha där ifall man inte orkar göra nåt vettigt, bara sitta där och zappa runt bland kanalerna tills man hittar krafter till nåt mer kraft-krävande.

Fred!
/ P